Var värmen tar vägen – ytan först, sedan marken
En utomhuspool förlorar värme i tre riktningar, och de är mycket olika stora. Den största förlusten sker genom vattenytan: avdunstning, vind och utstrålning mot en kall natthimmel kyler ytan hela tiden. Täckningen är därför den första isoleringen, och den ger mest oavsett vad stommen är byggd av.
Den andra vägen går genom väggar och botten till marken. Jorden runt en pool är kallare än vattnet under större delen av säsongen, och en oisolerad vägg leder värmen ut dygnet runt, långsamt men utan paus. Den tredje vägen är rören: varje meter oisolerat rör mellan pool och teknik är en liten radiator i marken eller i luften.
Ordningen säger var pengarna gör mest nytta: täckning, därefter stomme och botten, därefter rör och teknikrum. Att isolera stommen i en pool utan täckning är som att isolera huset och låta fönstren stå öppna.
Behöver väggar och botten isoleras i vårt klimat?
Det beror på stommen och på hur lång säsong du vill ha. En stomme av isolerande block, armering och betong har isoleringen inbyggd: blocken bildar ett skal av cellplast runt betongen, och väggen leder bara en liten del av den värme en oisolerad vägg gör. Under botten läggs isolering på dränerande material innan plattan gjuts.
En stålväggspool, en polypropenbalja eller en gjuten betongstomme utan block har ingen egen isolering. Där avgör bygget om det läggs cellplast mot väggens utsida och under botten eller om stommen står direkt mot återfyllningen. Att isolera i efterhand kräver att marken runt poolen grävs fram, så det görs i praktiken bara vid en renovering där ändå linern byts eller däcket tas upp.
Hur mycket isoleringen sparar går inte att ange i en siffra som gäller alla pooler – det beror på marktemperatur, grundvatten, täckning och säsong. Skillnaden är liten i juli och stor i maj och september, när vattnet ska hållas varmare än marken runt om. Vill du bada tidigt och sent lönar sig isoleringen; för en kort högsommarsäsong är täckningen viktigare.
Tjäle – när marken fryser och rör sig
Tjäle uppstår när vattnet i marken fryser. Isen tar mer plats än vattnet, och jord som är fuktig och finkornig lyfts uppåt när den fryser och sjunker när den tinar. Rörelsen är inte stor per gång, men den upprepas varje vinter och går åt olika håll på olika ställen runt poolen.
Det är rörelsen som gör skada: ett däck som lutar in mot poolen, en poolkant som har tappat sin raka linje, en skimmer vars anslutning till röret bakom väggen dras isär, en koppling i marken som börjar läcka. Pooler som byggts på dränerande makadam rör sig mindre, eftersom det finns lite vatten kvar i marken att frysa.
Hur djupt tjälen går varierar med ort, jordart och vinter, och ett frostfritt djup för din tomt är något kommunen eller en markentreprenör kan ange. Dränering runt poolen och bortledning av dagvatten från däcket är det som gör tjälen ofarlig i de flesta trädgårdar.
Rör på frostfritt djup – eller rör som går att tömma
Rören mellan pool och teknikrum skyddas på ett av två sätt, helst båda. Antingen läggs de under tjäldjup, så att vattnet i dem aldrig fryser, eller med fall så att de kan tömmas helt inför vintern och pluggas vid poolen. Ett grunt rör med en svacka där vatten blir stående är det som spricker.
Vinterpluggar i inloppen behövs när reningsverket är placerat under vattenytan – annars rinner poolen ut genom rören när tekniken töms. Bottenavloppets ledning töms eller lämnas vattenfylld under tjäldjup enligt hur poolen byggdes; här är det viktigt att veta hur din pool är dragen.
Rören till värmepumpen är ett eget kapitel. Tillverkaren anger att de bör vara högst 10 meter långa och isolerade, och det gäller inte bara vintern: i kall vårluft förlorar ett oisolerat rör en del av den värme värmepumpen just producerat innan vattnet når poolen.
Is i poolen – låt den ligga
Vatten som fryser i bassängen är ofarligt så länge isen kan utvidga sig uppåt. Stommen måste tåla det – de flesta gör det, men tillverkarna anger att vissa konstruktioner kräver isolerad vattenyta och cirkulation som fortsätter hela vintern, så kontrollera vad som gäller för din. Isen är däremot farlig där den inte får plats: i skimmern, i ett rör, i en pump.
Bryt inte isen. Ett islock som ligger stilla gör ingenting; ett islock som bryts upp får vassa kanter som skaver mot linern vid vattenlinjen varje gång det rör sig, och bitar som ställer sig på kant kan skära. Gå inte heller på isen. Expansionsflaskan i skimmern och flottörer i vattnet ger isen något att trycka ihop i stället för väggarna.
På våren synar du det som tjäle och is kan ha flyttat: skimmerns plast och anslutningen bakom väggen, flänsarna vid inlopp och lampa, linerns kant i listen och däckets nivå mot poolkanten. Det som har rört sig visar sig oftast som en nivå som sjunker eller fukt i marken utanför väggen.
Teknikrummet: håll det över noll – eller töm allt
Ett teknikrum som hålls frostfritt gör vintern enkel: pump, filter och ventiler kan stå kvar med vatten i, och en aktiv övervintring blir möjlig. Det kräver en isolerad byggnad eller ett isolerat skåp, en dörr som sluter, en frostvakt med termostat och ett avlopp för det vatten som kommer vid backspolning och service.
En fast ansluten frostvakt ska installeras av ett registrerat elinstallationsföretag, och den ska skyddas av jordfelsbrytare som allt annat i ett utrymme med vatten. Ventilationen får inte glömmas: ett tätt, uppvärmt rum med fuktig luft ger kondens på pump och elutrustning.
Kan rummet inte hållas varmt gäller passiv stängning: filtertanken töms genom pluggen i botten, pumpen genom sina pluggar, manometern tas av, värmaren töms och motorn tas in om pumpen står ute. Ett oisolerat skåp utomhus räknas alltid som ett rum som kan frysa. VillaSwim är registrerat hos Elsäkerhetsverket och drar el till teknikrum, pump och värme.
