Fem saker som avgör hur länge linern håller
Det finns inget årtal att gå efter, men fem faktorer bestämmer var i spannet din liner hamnar. Den första är vattenkemin. Ett pH under 7,2 gör vattnet aggressivt mot materialet, och fritt klor långt över 1,5 ppm under lång tid bleker och torkar ut det. En liner som går säsong efter säsong med fel värden åldras i förtid oavsett tjocklek.
Den andra är solen. Ultraviolett ljus bryter ned ytan, och det syns först vid vattenlinjen och på trappsteg nära ytan, där materialet får både sol och luft. En täckning över poolen de timmar ingen badar skyddar linern lika mycket som den sparar värme.
Den tredje är temperaturen. Tillverkarna anger en högsta vattentemperatur för sina material, mellan 32 och 35 °C beroende på serie, och en pool som hålls varmare åldras snabbare. Den fjärde är mekaniskt slitage: vassa föremål, en poolrobot som inte är avsedd för liner, sand eller grus bakom materialet. Den femte är stommen – rör den sig, eller sjunker underlaget, slits linern inifrån.
Tecknen på att linern är uttjänt
En uttjänt liner talar om det på flera sätt. Ytan har bleknat, särskilt ovanför vattenlinjen och på trappan, och mönstret har blivit suddigt. Materialet känns hårt i stället för mjukt, och trycker du med nageln vid kanten ger det inte efter. Fina sprickor syns vid vattenlinjen eller i hörnen.
Poolen förlorar vatten utan att du ser var, och nivån stannar ofta vid en genomföring. Vid varje genomföring – skimmer, inlopp, lampa, bottenavlopp – är linern uppskuren och tätad mot flänsen med en packning, och när materialet runt flänsen blivit stelt håller packningen inte längre tätt. Veck som du slätat ut kommer tillbaka, och kanten släpper från listen på nya ställen varje vår.
Ett eller två tecken betyder inte att linern är slut – en läckande fläns går att täta, ett veck kan ha en övergående orsak. Men när flera tecken kommer samtidigt i ett material som bleknat och hårdnat är lagningar bara ett sätt att skjuta upp bytet.
Vilken tjocklek ska linern ha?
Tjockleken är det som skiljer de två linertyperna mest. En fabrikssvetsad liner för de enklaste poolerna är oarmerad folie, 0,6–0,75 mm tjock beroende på tillverkare. En armerad liner som svetsas på plats är 1,5–2,0 mm och har en väv av polyester mellan skikten, som ger den draghållfasthet och formstabilitet.
För armerad liner i nedgrävda pooler finns en europeisk standard, EN 15836-2, som kräver minst 1,5 mm nominell tjocklek. Den vanligaste armerade linern är just 1,5 mm. Präglade 3D-ytor med halkskydd är ofta tjockare, 1,8 eller 2,0 mm enligt tillverkarna.
Tjockare är inte automatiskt bättre. Alla material går inte att svetsa kant i kant, och yta, mönster och hur materialet följer trappsteg och nischer betyder lika mycket som millimetrarna. Valet beror på poolens form, hur ytan ska kännas under fötterna och vilken skarvtyp som ska svetsas. I en nedgrävd pool är det armeringen som är avgörande – inte om linern är 1,5 eller 2,0 mm.
Platssvetsad eller fabrikssydd – skillnaden i praktiken
En fabrikssydd liner svetsas ihop i fabrik efter de mått du skickar in och fästs i en profil runt kanten. Den tillverkas för rektangulära och ovala former och för olika bottnar, men trappa, bänk och nischer kräver separata lösningar, och avviker stommen från ritningen lägger sig skillnaden i veck. Materialet är oarmerat och tunt.
En platssvetsad liner byggs i poolen. Våderna rullas ut, skärs till efter de mått som faktiskt finns och svetsas ihop med varmluft – med överlapp, eller kant i kant där skarven nästan försvinner. Trappor, bänkar och hörn kläs i samma material, och runt varje genomföring tätas linern med fläns och packning.
Vi rekommenderar aldrig en fabrikssydd liner som tillräcklig lösning i en nedgrävd pool. Skillnaden i material, i hur linern följer stommen och i hur den åldras är för stor. Bygger en billig offert på en fabrikssydd liner, fråga vad som händer med trappan, genomföringarna och vecken den dag stommen inte stämmer med ritningen.
Vad påverkar kostnaden för att byta liner?
Poolens yta i kvadratmeter är grunden – mer material, fler våder, fler skarvar. Men formen betyder mer än storleken. Trappor, sittbänkar och nischer är det moment som kräver mest handarbete, och en liten pool med gaveltrappa och bänk kan ta längre tid än en stor, rak pool utan trappa.
Därefter kommer det som ligger under linern. Ett underlag som sjunkit, en vägg med vassa kanter eller en stomme som behöver lagas åtgärdas innan en våd rullas ut, och det visar sig oftast först när den gamla linern tagits ned. Demontering av den gamla linern, nya flänsar och packningar, profiler som ska bytas, val av skyddsmatta och linermaterial påverkar också.
Två saker glöms ofta: skarvtypen och vattnet. Kant i kant tar längre tid än överlapp, och ett lågt pris bygger ofta på överlapp utan att det sägs. Poolen töms och fylls på nytt, och vattnet är en kostnad i sig. Be om en offert som räknar upp allt detta – då går den att jämföra med en annan.
Så får du linern att hålla längre
Mät pH och klor varje vecka under säsongen och justera pH först, till 7,2–7,6, innan du doserar klor. Dosera med pumpen igång så att produkten fördelas i vattnet. Håll vattnet under den temperatur tillverkaren anger, och täck poolen när den inte används – det skyddar mot sol, sparar värme och håller smutsen ute.
Använd borstar och poolrobot som är avsedda för liner, och håll vassa föremål borta från poolen. Håll vattennivån uppe så att linern inte torkar ut ovanför skimmern, och töm aldrig poolen utan ett tydligt skäl. Inför vintern följer du tillverkarens anvisning för vattennivå och skydd, och en expansionsflaska i skimmern tar upp isens tryck.
Låt till sist någon se över linern vid service. En fläns som börjar släppa eller ett veck som kommit under vintern är billigast att rätta till tidigt, och vid vårstarten går vi igenom liner, flänsar och kanter om du vill.
