Bräddavlopp eller skimmer – så skiljer sig poolens ytrening

I vardagligt tal och i många produktlistor kallas skimmern för bräddavlopp, eftersom ytvattnet rinner in över en lucka i väggen. När någon ställer bräddavlopp mot skimmer menas däremot något annat: en pool där vattnet rinner över själva poolkanten, ned i en ränna och vidare till en tank. Lösningen kallas också överflödesränna, och när kanten vetter mot en utsikt talar man om infinitykant.

Uppgiften är densamma. I en utomhuspool hamnar det mesta av smutsen först på ytan – pollen, löv, insekter och en tunn hinna av solkräm och hudfett – och den ska till filtret innan den sjunker. Ett bottenavlopp hämtar vattnet längst ned och kan inte göra det jobbet ensamt.

Därför är svaret på om man måste ha skimmer ganska enkelt: poolen behöver något som tar ytvattnet. Det kan vara en eller flera skimrar, eller ett bräddavlopp längs kanten. I resten av texten betyder bräddavlopp den senare lösningen.

Skimmern är en låda som gjuts eller monteras in i poolväggen vid vattenlinjen. Framtill sitter en lucka som är ledad i nederkant. När pumpen drar vatten genom skimmern fälls luckan inåt, ytvattnet strömmar in och löv och skräp fastnar i en korg. När flödet stannar reser sig luckan och hindrar smutsen från att flyta ut igen.

För att det ska fungera måste vattennivån stämma. De flesta tillverkare anger att vattnet ska stå ungefär mitt i skimmerns öppning. Står det för högt hinner ytvattnet inte flöda in över luckan; står det för lågt börjar skimmern dra luft, som syns som bubblor i pumpens förfilter och sliter på pumpen.

En skimmer tar ytan från en enda punkt. Hur väl resten av ytan renas beror på hur inloppen riktar vattnet, var skimmern sitter i förhållande till vinden och om poolen är så stor att den behöver fler än en. Nivån måste du själv hålla efter, eftersom avdunstning och regn flyttar den hela säsongen.

I en pool med bräddavlopp ligger vattenytan i jämnhöjd med kanten. Vattnet rinner över längs en eller flera sidor, ned i en ränna som täcks av ett galler, och därifrån i rör till en utjämningstank. Pumpen hämtar vattnet ur tanken och pressar det via filter och värmare ut genom poolens inlopp, varefter det på nytt når kanten och rinner över.

Tanken är systemets buffert. Kliver några personer i poolen trängs vatten undan och hamnar i tanken. Stannar pumpen rinner det som stod i rännan och rören tillbaka dit. Tanken måste rymma båda delarna utan att svämma över, och samtidigt aldrig tömmas så långt att pumpen går torr.

Därför styrs nivån automatiskt: givare i tanken öppnar för påfyllning när nivån sjunker och stänger när den är tillbaka. Kanten måste dessutom vara i våg längs hela överrinningen. Lutar den samlas flödet där kanten är lägst, medan resten av kanten blir torr och ytan där står still.

Ett bräddavlopp tar ytvattnet längs hela kanten och hela tiden. Ytan rör sig jämnt mot överrinningen oavsett vindriktning, och det blir färre hörn där pollen och löv blir liggande. Vattennivån sköter sig själv så länge påfyllningen fungerar, och den syns alltid som en hel vattenspegel mot kanten.

Skimmern är enklare men kräver mer av dig. Korgen ska tömmas, nivån ska hållas mitt i öppningen och på blåsiga dagar samlas skräpet där vinden lägger det. Det är också skimmern som får ta emot isen på vintern; enligt tillverkarna ska en expansionsflaska eller cellplast ligga i den och ta upp trycket.

Bräddavloppet har sin egen skötsel: gallret och rännan ska rengöras, tanken behöver ses över och givarna för nivåregleringen måste fungera. Vid vinterstängning ska ränna, tank och rör finnas med i planen, inte bara själva poolen.

Värmen lämnar en utomhuspool främst genom ytan. I en pool med bräddavlopp rinner vattnet i ett tunt skikt över kanten och vidare genom rännan, och där möter det mer luft än en stilla yta gör. Det ger mer avdunstning, särskilt när det blåser, och därmed mer värme, vatten och kemikalier att ersätta.

Täckningen är därför ännu viktigare – och den ska planeras ihop med kanten. Med ett stängt pooltak blir värmeförlusten cirka 50–70 procent lägre än i en öppen pool. Taket löper på skenor vid sidan av poolen, och med en ränna längs kanten ska skenorna placeras utanför den, så att gallret fortfarande går att lyfta.

En lamelltäckning flyter på vattenytan. I en skimmerpool står väggen en bit över vattnet och håller lamellerna på plats. När vattnet ligger i nivå med kanten finns ingen sådan vägg, så fråga tillverkaren av täckningen om modellen är avsedd för en pool med överrinning innan poolen projekteras.

Skimmern är en del av poolens vanliga genomföringar och sätts på plats när stommen byggs. Ett bräddavlopp lägger till flera poster: en kant som ska byggas i våg längs hela överrinningen, ränna och galler, en tank som grävs ned eller byggs in nära teknikrummet, nivåreglering med påfyllning, längre rördragning och mer arbete med kantsten eller däck. I driften tillkommer avdunstningen och skötseln av tanken.

En sprucken skimmer går att byta, och VillaSwim lagar och byter skimrar och andra genomföringar. En extra skimmer innebär att väggen och linern öppnas, så den passar bäst att sätta när linern ändå ska bytas.

Att bygga om en skimmerpool till bräddavlopp är ett större ingrepp. Kanten måste byggas om lägre och i våg, rännan och tanken tillkommer och rören dras om. I praktiken blir det en renovering av hela kantpartiet, och den bör planeras som en sådan.