Poolvärmepumpen i kyla: vår, höst och vinter – avfrostning, flöde och felkoder

En poolvärmepump hämtar sin värme ur uteluften. Ju varmare och fuktigare luften är, desto mer energi finns att ta, och desto mindre el går åt per kilowattimme värme. Tillverkaren anger att verkningsgraden är som högst vid +15–25 °C i luften. Under det sjunker både effekten och verkningsgraden – jämnt, inte plötsligt.

Hur mycket syns i tillverkarens datablad. En vanlig villamodell ger enligt bladet 10 kW värme vid +26 °C i luften men 7,1 kW vid +15 °C, med samma vattentemperatur. Vid de temperaturer som gäller i april i Stockholm är avståndet större. Samma maskin som håller temperaturen utan ansträngning i juli behöver alltså betydligt längre tid på våren – och förlorar värme fortare till en kall vattenyta under tiden.

Databladet anger också ett driftområde: den modellen är gjord att arbeta vid lufttemperaturer från 0 till 43 °C. Under noll stannar den eller skyddar sig själv, och det är ingen felaktighet utan konstruktionen. Räkna därför med värmepumpen som en säsongsförlängare för vår och höst, inte som en vintervärmare.

Förångaren på värmepumpens baksida är kallare än luften som passerar den; det är så den tar upp värme. När luften är kall och fuktig fälls fukten ut på lamellerna som frost, och frosten täpper till luftvägen. Därför isar värmepumpen oftast i just den typ av väder som är vanligt på våren och hösten: några plusgrader, rått och vindstilla.

Maskinen sköter detta själv genom automatisk avfrostning: den pausar uppvärmningen en stund, smälter bort frosten och fortsätter. Ånga som stiger från enheten och vatten på marken under den är normalt. Men varje avfrostning är tid utan värme, så ju mer den isar, desto mindre värme får poolen per dygn – ett skäl till att uppvärmningen går långsamt i kyla.

Is som aldrig försvinner är något annat. Ett islager som blir kvar på förångaren efter avfrostningen, eller is i botten på enheten, tyder på dålig luftgenomströmning: löv eller snö mot gallret, för lite fritt utrymme runt maskinen eller utblåsluften som går tillbaka in i intaget. Tillverkaren nämner igensatt förångare och blockerat luftutlopp bland orsakerna till för lite värme.

Värmepumpen värmer bara det vatten som passerar den, och den behöver ett jämnt flöde för att inte slå ifrån. Tillverkaren anger ett rekommenderat flöde för varje modell – för en vanlig villamodell 3–4 m³/h – och beskriver att en bypass kan användas för att ställa in flödet genom värmepumpens gren. Poolpumpen och filtret dimensioneras ändå för hela poolen; bypassen delar flödet, den skapar inget.

Står bypassventilen fel får värmepumpen antingen för lite vatten, och då larmar den om flöde, eller för mycket, så att trycket i växlaren blir högt och temperaturhöjningen per varv liten. Har du en varvtalsstyrd poolpump ställer du det varvtal som gäller när värmen är igång så att flödet räcker; på lågt nattvarv kan det vara för lite.

Ordningen är alltid densamma: poolpumpen går igång först och stängs av sist, värmepumpen däremellan. Efter start eller strömavbrott väntar värmepumpen tre minuter innan kompressorn går igång – det är ett skydd för kompressorn, inte ett fel. Står flödet stilla när fördröjningen är över stannar den igen.

De flesta koder på displayen hör till två familjer. Flödesfel betyder att vattnet inte kommer som det ska: pumpen går inte, filtret är igensatt, en ventil står stängd, skimmerkorgen är full eller bypassen är felställd. Temperaturskydd betyder att en temperatur eller ett tryck i köldmediekretsen gått utanför sitt område – ofta därför att luften är för kall, förångaren isad eller vattenflödet för lågt.

Skriv upp koden och modellen innan du gör något. Kontrollera sedan det du kan se: att poolpumpen går, att filtret är backspolat, att ventilerna står rätt och att gallret är fritt. Starta om en gång. Kommer koden tillbaka, eller löser skyddet ut gång på gång, ska värmepumpen stängas av – tillverkaren anger att den inte ska köras vidare när ett skydd slår till upprepade gånger.

Köldmediekretsen och elen inne i maskinen är inte något att felsöka själv. Går säkringen eller löser jordfelsbrytaren ut stänger du av värmepumpen och låter ett registrerat elinstallationsföretag felsöka innan den startas igen. Att återställa brytaren och prova igen löser ingenting och kan göra en liten skada större.

Täck poolen. Det mesta av värmen lämnar vattnet genom ytan, och i kall luft går det fort; lamelltäckningens tillverkare anger att en pool med täckningen på kan sänka energikostnaden med upp till 80 procent. Utan täckning arbetar värmepumpen mot en yta som kyler av lika snabbt som den värmer.

Låt värmepumpen gå när luften är som varmast, mitt på dagen och på eftermiddagen, och låt den vila under de kalla morgontimmarna då den mest avfrostar. Ställ en rimlig temperatur – inställningsområdet är ofta 18–40 °C – och höj den gradvis. Databladets poolvolymer förutsätter en väl täckt pool och minst 15 timmars filtrering per dygn; har poolen mindre av båda räcker modellen inte lika långt in på hösten.

Håll förångaren ren och fri. Sila bort löv, se till att utblåset inte riktas mot en vägg och att inget lutar mot gallret. Rören mellan pool och värmepump ska vara korta – högst 10 meter enligt tillverkaren – och isolerade, annars försvinner en del av värmen på vägen i kall luft.

Vatten som fryser i värmepumpen spräcker värmeväxlaren – tillverkaren anger att frost förstör titanväxlaren, och därför får den aldrig stå vattenfylld i kyla. Inför vintern stängs ventilerna till värmepumpens gren, rörkopplingarna lossas och allt vatten får rinna ur, varefter kopplingarna lämnas öppna så att inget nytt vatten kan stå kvar. Täck enheten utan att stänga in fukt.

Övervintrar du poolen aktivt, med pumpen igång, gäller samma sak: värmepumpen kopplas förbi med bypassen och töms, om inte bruksanvisningen för just din modell beskriver ett vinterläge med frostskydd. En frostvakt i teknikrummet skyddar inte en värmepump som står ute.

Felsökning, reparation och byte av poolvärmepumpar gör VillaSwim med egna elektriker, så att även elen blir rätt. Vid vinterstängningen tömmer vi värmepumpen eller tar in den, och vid vårstarten ställer vi ut den, kontrollerar flödet och startar den när luften tillåter.